Alma Tadema
Alma Tadema's Oil Paintings
Alma Tadema Museum
8 January 1836 – 25 June 1912. Most renowned painters.

About Us
email

90,680 paintings total now
Toll Free: 1-877-240-4507

  
  

Alma Tadema.org, welcome & enjoy!
Alma Tadema.org
 

Lucas Cranach
The Feilitzsch Altarpiece

ID: 96618

Lucas  Cranach The Feilitzsch Altarpiece
Go Back!



Lucas  Cranach The Feilitzsch Altarpiece


Go Back!


 

Lucas Cranach

1472-1553 German Lucas Cranach Locations Lucas Cranach the Elder was born at Kronach, Franconia. He was apparently trained by his father, Hans, a painter, and from 1495 to 1498 undertook work at Kronach for Coburg and Gotha. There is evidence that Cranach resided in Vienna between about 1500 and 1504. In 1504 he married Barbara Brengbier of Gotha; they had three daughters and two sons, Hans (died 1537) and Lucas the Younger (1515-1586), both of whom were painters. In 1505 Cranach established residence at Wittenberg, where he was court painter to three successive electors: Frederick the Wise, John the Constant, and John Frederick the Magnanimous. Cranach was a prosperous and respected citizen. He owned several houses and land, held the office of councilor, and was a burgomaster. He also worked for other princely patrons and was a follower and lifelong friend of Martin Luther. In 1550 Cranach followed John Frederick the Magnanimous to Augsburg, where the elector was in exile, and in 1552 accompanied him to Weimar. Cranach died in Weimar on Oct. 16, 1553.   Related Paintings of Lucas Cranach :. | Adam and Eve | The Judgment of Paris_6 | The Fountain of Youth | Portrait of Johann Friedrich the Magnanimous | betalning |
Related Artists:
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
William Sawrey Gilpin
William Sawrey Gilpin (1762-1843)
Sofonisba Anguissola
Italian 1532-1625 Sofonisba Anguissola was born in Cremona, Lombardy around 1532, the oldest of seven children, six of whom were daughters. Her father, Amilcare Anguissola, was a member of the Genoese minor nobility. Sofonisba's mother, Bianca Ponzone, was also of an affluent family of noble background. Her mother died when Sofonisba was four or five. Over four generations, the Anguissola family had a strong connection to ancient Carthaginian history and they named their offspring after the great general Hannibal, thus the first daughter was named after the tragic Carthaginian figure Sophonisba. Amilcare Anguissola encouraged all of his daughters (Sofonisba, Elena, Lucia, Europa, Minerva and Anna Maria) to cultivate and perfect their talents. Four of the sisters (Elena, Lucia, Europa and Anna Maria) became painters, but Sofonisba was by far the most accomplished and renowned. Elena became a nun (Sofonisba painted a portrait of her) and had to quit painting. Both Anna Maria and Europa gave up art upon marrying, while Lucia Anguissola, the best painter of Sophonisba's sisters, died young. The other sister, Minerva, became a writer and Latin scholar. Asdrubale, Sophonisba's brother, studied music and Latin but not painting. Self-portrait, 1554Her aristocratic father made sure that Sofonisba and her sisters received a well-rounded education that included the fine arts. Anguissola was fourteen years old when her father sent her with her sister Elena to study with Bernardino Campi, a respected portrait and religious painter of the Lombard school, also from Cremona, Sofonisba's home town. When Campi moved to another city, Sofonisba continued her studies with the painter Bernardino Gatti (known as Il Sojaro). Sofonisba's apprenticeship with local painters set a precedent for women to be accepted as students of art.[citation needed] Dates are uncertain, but Anguissola probably continued her studies under Gatti for about three years(1551-1553). Sophonisba's most important early work is Bernardino Campi Painting Sofonisba Anguissola (c 1550 Pinacoteca Nazionale, Siena). The double portrait depicts her art teacher in the act of painting a portrait of her. In 1554, at age twenty-two, Sofonisba traveled to Rome, where she spent her time sketching various scenes and people. While in Rome, she met Michelangelo through the help of another painter who knew her work well. Meeting Michelangelo was a great honor for Sofonisba and she had the benefit of being informally trained by the great master. Lucia, Minerva and Europa Anguissola Playing Chess, 1555. Museum Navrodwe, Poznan, Poland.When he made a request for her to draw a weeping boy, Sofonisba drew 'Child bitten by a crab' and sent it back to Michelangelo, who immediately recognized her talent (this sketch would continue to be discussed and copied for the next fifty years among artists and the aristocracy) Michelangelo subsequently gave Anguissola sketches from his notebooks to draw in her own style and offered advice on the results. For at least two years Sofonisba continued this informal study, receiving substantial guidance from Michelangelo.






Alma Tadema
All the Alma Tadema's Oil Paintings




Supported by oil paintings and picture frames 



Copyright Reserved